Lettland, Dennis, devalvering

För en dryg vecka sedan hade ett av nyhetsprogrammen i SVT en intervju med tidigare riksbankchefen Bengt Dennis om den ekonomiska situationen i Lettland. Han presenterades då som rådgivare till Lettlands premiärminister.

Dagen före intervjun med Dennis sändes rapporterades att Lettlands justitieminister sagt att man borde i varje fall diskutera vad en devalvering skulle innebära för landet. Dennis var mer "rakt på sak". "Frågan är inte om, utan hur" var det lakoniska svaret på frågan om devalvering var aktuell. Mina tankar går osökt till hösten 1992. Under veckor sattes alla krafter in för att försvara den svenska kronans värde. "Endast himlen" är tak för hur högt Riksbanken kan höja räntan för att försvara kronan sade Bengt Dennis, då riksbankschef i Sverige, när räntan höjdes till 500 procent. Försvaret pågick under veckor. I början genom att räntan höjdes till som mest 500 procent. Den 19 november klockan 14.28, om jag minns rätt, släpptes kronförsvaret. På en minut sjönk kronan med ungefär 35 procent. Under sista veckan hade Riksbanken släppt räntehöjningar som vapen och i stället stödköpt kronor för att hålla uppe värdet. Detta fruktlösa försvar av kronan gav, menar jag, många privata spekulanter framför allt storföretag möjlighet att tjäna miljarder på Riksbankens och därmed skattebetalarnas bekostnad. Storföretagens utlandsskulder socialiserades helt enkelt.

Min fundering är. Är det samma spel som pågår i Lettland nu? Varför frågar ingen ekonomijournalist Dennis hur det går? Vad han menade? Vägrar premiärministerns särskilde rådgivare att uttala sig? Får han inte?

I våra nyhetsprogam i etermedia rapporteras troskyldigt att de svenska bankerna med stor utlåning i Lettland nu kommer att klara sig för nu är den politiska ledningen överens om att spara ungefär 8 miljarder svenska kronor i budgeten. De glömmer tala om, att det bland annat innebär stängda skolor för barnen, sänkta löner för de offentliganställda och sänkta pensioner för de äldre.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att under den gångna veckan har först Anders E. Borg (M)och sedan Finansinspektionen och i dag Riksgäldsdirektören Bo Lundgren slagit fast att de svenska bankerna kommer att klara sig. De är robusta. Det är konsoliderade. Det är välkapitaliserade.

Vad är det som pågår? Tankarna går som sagt till Sverige och det som hände hösten 1992. Det inleddes med att dåvarande statsministern Carl Bildt (M)och dåvarande finansministern Anne Wibble (FP) kom ut från kräftskivan på Harpsund och försäkrade att regeringen minsann inte bedrev någon "kvartalspolitik".

Det började med en kräftskiva på Harpsund och gick över 500 procents ränta till en de factodevalvering på mellan 30 och 35 procent.