Ett något annorlunda inlägg.
I kväll såg jag ett inslag i SVT om tennisturneringen Stockholm Open. Inslaget handlade inte särskilt mycket om tennis, men desto mer om sponsring och sponsorer. Då drog jag mig till minnes hur hela Finansutskottet, där jag då var ledamot, inbjöds till en kväll med middag och tennis. Det bör ha varit 1996 eller 1997. Jag räknade snabbt ut att värdet på det vi inbjöds till var minst 1.000:-. Klart över "mutgränsen" alltså. Jag skrev till det inbjudande företaget och tackade nej för egen del och förklarade varför. Det gick två dagar så fick alla Finansutskottets ledamöter ett brev från företaget ifråga. I brevet tog de tillbaks sin inbjudan och förklarade varför och talade om att jag påpekat det felaktiga. Jag minns hur Johan Lönnroth tyckte att det jag gjort var jättebra. Han var bara sur på sig själv som inte kommit på samma sak. En del andra ledamöter i utskott var mindre glada för att inte säga direkt sura.
Saturday, October 11, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment