Finansmarknadsminister Mats Odell var inbjuden till dagens Agenda. Meningen var, om jag förstod det rätt, att Odell skulle kommentera, dels rent allmänt varför skattebetalarna alltid skall ta ansvar för problem som giriga och ibland bluffande direktörer och s.k marknadsaktörer åstadkommer, dels förklara varför investmentbanken Carnegie skall skyddas trots att, för att citera programledaren i Agenda Karin Hübinette "Carnegie har en brottsregister som är värre än den värste kåkfarare".
Odell hade i vanlig ordning inga svar. Precis som alltid lät han bara munnen gå, vilket leder till att han bara körde med tomma fraser. Idag var det "vi skall komma ihåg" omväxlande med "man skall komma ihåg". I det korta inslag, på cirka fyra minuter, som Odell fick vara med lyckades han få med ovanstående formulering fem eller möjligen sex gången. Men svara på frågor gjorde han inte.
Lärdomen i Odells ekonomiskosla 16 är alltså - Vill Du inte svara - "bala" bara på.
För övrigt fanns det en pratkvarn till i samma program. Det var Folksams marknadsanvariga som inte svarade på Hübinettes fråga om varför Folksam äger aktier i ett sådant företag som Carnegie. Det kan man ju fråga sig - kanske skäl för Anders Sundsröm att svara.0
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Och kan Arne K svara på varför han och SAP räddade såväl SEB som Nordbanken förra gången det begav sig men lät Gota-banken gå i konkurs?
"Man ska komma ihåg" tycks ha blivit hela den här regeringens favirututtryck. Jag har bl.a. hört Maudan använda det till förbannelse. När dom sen har svamlat färdigt har man inten aning om vad det var man skulle komma ihåg!
Favorituttryck skulle jag skriva förstås!
Enligt Svenska Bankföreningen gick inte Gotabanken i konkurs. Den förvärvades av Nordbanken 1993.
1993 - Vem hade regeringsansvaret då?
Jo, en borgerlig regering med Carl Bildt som statsminister. Finansminister var Anne Wibble och biträdande finansminister Bo Lundgren.
Eftersom jag var med vet jag ganska bra hur det gick till de där åren. Wibble och Lundgren tog kontakt med socialdemokraternas dåvarande ekonomisk-politiske talesman Allan Larsson. Vi socialdemokrater ställde upp, inte för att rädda Bildtregeringen utan för Sveriges skull. Vi ansåg att det fanns goda skäl att staten tog sitt ägaransvar i Nordbanken. Dessutom var det viktigt för hela banksystemet att skattebetalarna gick in. Vad gäller SEB vet jag bara att de inte fick något direkt stöd. Det brukar sägas i "branschen" att "SE-banken var en kvart ifrån att få gå till Bo Lundgren och bli soccialiserade". Hur det var med det vet inte jag.
Post a Comment