Regering med lögner i bagaget

Kommer Du ihåg valrörelsen 2006?

Kristdemokraterna lovade slopa fastighetsskatten och införa en kommunal fastighetsavgift på 2.800 kronor.

Kristdemokraterna lovade sänka bensinskatten.

Moderaterna lovade sänka bensinskatten

Förre ordföranden för dataspionagepartiet Lars Leijonborg påstod efter dagarna hemma hos Hägglund i Bankeryd att han räddat ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen.

Gunilla Carlsson, förste vice ordförande i moderaterna och Sven-Otto Littorin då moderat partisekreterare utnämnde sig själva till ”kollektivavtalskramare”.

Fredrik Reinfeldt, Flip-flopFredrik tog abonnerad skärgårdsbåt till Vaxholm. Där talade han enligt egen utsago till dem som arbetade. Outtalat menade han att vår partiordförande som samma dag tog tunnelbanan till Botkyrka bara talade till dem som inte arbetade. Allt nog när Reinfeldt lade ut texten för sina partivänner i Vaxholm lovade han att moderaterna skulle inte riva ner och förstöra något för ”vanligt folk”. Tvärtom. Hans budskap var ”Allt vad socialdemokraterna gör på välfärdsområdet lovar vi att göra och lite till”.

Jag tror inte det var krångligare än så. Många, allt för många väljare trodde på vad Reinfeldt, Carlsson, Littorin, Leijonborg, Olofsson och Hägglund högtidligt lovade och försäkrade. – Ok , sade man till sig själv, låt dem försöka. De kan väl inte förstöra så mycket. Om vi till detta lägger den ivriga, ibland nästa devota, uppbackning som dessa damer och herrar fick av alla medier både radio, tv och de flesta tidningar var det kanske inte så konstigt att de fick majoritet.

Nu kan vi börja avläsa resultaten. Hur gick det med löftena.

Den kommunala fastighetsavgiften blev inte 2.800 kronor den blev 6.000.

Det innebär at de allra flesta ”vanliga egna hemsägare” får i stort sett samma avgift som de tidigare betalade i fastighetsskatt. Däremot får Reinfeldt och andra i Täby, Djursholm och i andra överklassområden tiotusentals kronor i sänkning. Av en tillfällighet ? är det samma personer som slipper betala förmögenhetsskatt. Dessutom är jag alldeles övertygad om, att det är dessa grupper som kommer att utnyttja de hushållsnära tjänsterna, denna skattepolitiska härdsmälta.

Bensinskatten skulle sänkas. Nu höjs den. Jag har inget emot det. Det finns goda miljöskäl för det. Men Hägglund och Reinfeldt lovade ju att sänka. Hur många väljare lockade de till sig på det löftet?

Leijonborg påstod att han räddat nivåerna i socialförsäkringssystemen. Du vet precis lika bra som jag vad som har skett och vad som är på gång. Leijonborg ljög om detta precis som om dataspionsskandalen. Nu ser vi vad påståendet var värt. Sänkning. Sänkning, Sänkning. Ytterligare karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Reinfeldt har muttrat om fler karensdagar också i sjukförsäkringen. Det som jag tycker är allra värst är kanske den borgerliga regeringens förändringar gällande förtidspensionärernas situation. Genom manipulation med det belopp som skall vara underlag för den framtida ålderspensionen fixar de till så att dessa utsatta medmänniskor livsvarigt får sänkt ålderspension. Förutom det socialt oanständiga i detta är det dessutom ett brott mot pensionsöverenskommelsen. Som tidigare ledamot i Genomförandegruppen vet jag att det är så. åkan QuisthH

Littorin och Carlsson kollektivavtalskramare enligt egen utsago då? Höjda avgifter till a-kassan. Slopad avdragsrätt för fackföreningsavgift och a-kasseavgift. Som av en händelse får fackföreningsrörelsens motparter arbetsgivarna fortfarande dra av avgifterna till sina organisationer. Det är gunås ”en kostnad i rörelsen”. Asymmetri brukar sådant kallas i nationalekonomiska sammanhang. Ännu har man inte gjort några ändringar i arbetsrättslagstiftningen. Hittills har Maud Olofsson fått hålla den grytan kokande. Littorin är smartare. Genom att höja avgifterna och slopa avdragsrätten till fack och a-kassa lämnar, av ekonomiska skäl, många i första hand a-kassan, men många också de fackliga organisationerna. Då får Littorin som han vill. Svagare fack gör det lättare att driva fram låglönejobb. De som kommer att arbeta i dessa branscher kommer inte att ha råd med fackligt medlemskap och arbetsgivarna kommer att stärkas och så småningom göra som de vill. Arbetstagarnas gemensamma styrka genom hög organisationsgrad har länge varit en nagel i ögat för SAF numera Svenskt Näringsliv. Nu håller Littorin och Reinfeldt på att ”betala räkningen” till Urban Bäckström, direktör i Svenskt Näringsliv tidigare moderat statssekreterare.

Mitt påstående är alltså. Den borgerliga regeringen kom till makten genom att bluffa. Lögnerna har de med sig i bagaget. Om det finns någon rättvisa här i världen kommer lögnerna att nöta sönder dem.

Om jag har rätt bör vi dra vissa slutsatser av det, men också av opinionsläget. Att vi nu själva är fyra, fem procentenheter större än de fyra borgerliga partierna tillsammans tyder ju inte på som en självklarhet att hela vår politik måste omprövas. Snarare är det väl tvärt om. Visst skall en del förändringar göras om inte annat så därför att verkligheten har förändrats, men jag är helt övertygad om att borgarna inte har förstått något grundläggande i vårt land.

De har inte förstått att det där med att vi ställer upp för varandra, även kallat solidaritet, är mycket djupare förankrat hos svenska folket än vad dessa marknadsliberala, makthungriga borgerliga politiker med alla sina mediarådgivare anar.

Jag hoppas vi själva minns detta grundläggande. För att tala med Olof Palme. Han sade ofta ungefär så här. (Citerat ur minnet) Jag är övertygad om att även den som har det väldigt bra ekonomiskt av egenintresse, om inte annat, inser vikten av solidaritet. För han eller hon inser att ökade klyftor leder till sociala motsättningar som blir ett problem för hela samhället även för de ekonomiskt besuttna. Så långt Olof Palme.

Vi kan också lyssna till Tage Erlander och minnas hans ord som han så ofta upprepade.

”Adelsmärket på en god politiker är att han eller hon inte sticker upp fingret i luften och känner hur det blåser. Han eller hon sätter sig i stället med sina kamrater och resonerar om vad som är riktigt, rättvist och rättfärdigt. Sedan går man ut tillsammans och bildar opinion för det man kommit fram till”