Utgiftstak och överskottsmål

Utgiftstak och överskottmål har varit ofta använda ord i massmedia de senaste dagarna.

Utgiftstak fastställs av riksdagen för det kommande året plus år två och tre. Detta tak förändras sedan rullande.

Överskottsmål - Efter det att svenska folket, med socialdemokraterna i regeringsställning, fått den otacksamma uppgiften att städa upp i moraset efter regeringen Bildts härjningar 1991-94, beslutade vi socialdemolkrateratt det skulle införas ett överskottsmål. På den tiden var det två procent av BNP ( Bruttonationalprodukten). Jag har förstått att det nu är ändrat till en procent. Detta ord "överskottsmål" har som sagt singlat runt i debatten. Ingen har kommit ihåg att säga eller skriva de i detta sammanhang viktiga orden över en konjunkturcykel. Tanken är alltså, att när ekonomin går bra skall man ha ett större överskott än en procent för att vi i sämre tider skall kunna ha under en procent, ja till och med kunna underbalansera budgeten om det behövs för att få fart på ekonomin och bekämpa arbetslösheten

Under mina sista åtta år i riksdagen när jag var ordförande först i Skatteutskottet och sedan i Finansutskottet och deltog i budgetförhandlingarna hade vi aldrig några problem med våra samarbetspartier i denna del. Vi var alltid överens om detta.

Den nu pågående och, tycks det, allt mer svårbekämpade finans- och kreditkrisen som är på väg in i en djup och troligen långvarig lågkonjunktur kommer, tror jag, att ställa gamla sanningar i en ny dager. Jag är alldeles övertygad om att de ekonomer av facket som inte är ideologiskt förblindade under den kommande hösten, vintern, våren kommer att starta en debatt där de frågar sig, om inte globaliseringen av ekonomin kräver nya tankar. Kanske är det mindre ekonomisk normpolitik och mer keynsianism som kommer att tränga sig på?