Någon gång på 90-talet fattade Riksdagen beslut, enigt tror jag, att det skulle installeras jordfelsbrytare i alla hus när de byggdes. Det räckte inte tyckte en branschorganisation. Organisationen i fråga lobbade för att det skulle lagstiftas att samma sak skulle ske också i äldre fastigheter.
För att påverka ledamöterna med mer än broschyrer och brev fick alla en jordfelsbrytare och en liten leksaksnalle. Tillsammans med en kollega i riksdagen och i den av den Socialdemokratiska partistyrelsen tillsatta etikgruppen reagerade jag. Det var väl alldeles för dyrt det där? Vi kollade. Jordfelsbrytaren kostade bortåt fyra hundra kronor, vill jag minnas. Min kollega tog med sig sin egen och min jordfelsbrytare och lämnade tillbaks till den berörda branschorganisationen med budskapet - alldeles för dyr, "mutgränsen" överskrids. Organisationen i fråga talade då om att det köpt prylen i fråga för 250 - 300 kronor. Inte så konstigt antar jag. De hade väl fått mängdrabatt för de köpte väl i varje fall 349 stycken. Det spelar ingen roll sade min kollega på sina egna och mina vägnar. Det som räknas är hur mycket vi skulle få betala för att köpa en sådan grej. Småttigt kan tyckas - man för oss var det viktigt. Man skall alltid "hålla rent framför egen dörr".
Leksaksnallen då ? Den kostade inte mer än några tior. Den fick en av våra medarbetare fvb till sin då tvåårige son.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment