I går, söndag, var det en vecka kvar till valdagen. Vi knackade dörr på Solvarvsgatan. Det är alltid lika lärorikt att möta människor och det är nästan alltid trevligt. Det händer väl någon gång att man "får dörren i ansiktet" men vad då? Det får man stå ut med. I gengäld möts man ofta av vänliga tillrop.
Två exempel.
Jag ringde på, dörren öppnades. Jag presenterade mig. "Nej men hej. Dig känner jag igen från TV". På min fråga om hon, för det var en kvinna som öppnat, skulle gå och rösta var svaret. "Självklart skall jag det. Jag är en gammal trogen socialdemokrat. Nu skall vi visa dom. Jag skall ta med mig några andra här i huset också". Då blir man glad liksom när vi, vi försöker alltid gå två och två, blev inbjudna på kaffe. Det blev inte bara kaffe. Det blev också frukt och kex och framför allt en lång och trevlig pratstund som resulterade i ett löfte att personen som bjöd på kaffe naturligtvis skulle gå och rösta och rösta på socialdemokraterna.
Nu kommer vi att köra hårt de dagar som är kvar till valdagen.
Monday, June 01, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment