Dödsstraff

I går tisdag kunde vi läsa på Text-tv att undersökningar i någon amerikansk delstat visat att "dödsinjektioner döms ut". "Det är långt ifrån så human avrättningsmetod som det tiigare sagts".

Finns det något mer absurt än att tala om "humant" när man talar om metoder att avrätta människor.

Vi svenskar bör vara glada och stolta för att vi inte har dödsstraff i vårt land. Det förpliktigar oss som nation och som enskilda att ta ställning och försöka bilda och driva opinion i frågan.

Låt oss göra det!

Skattesänkningar för vem?

Såg Du att Riksdagens utredningstjänst (Rut) hade räknat på utfallet av förslagen i Vårpropositionen?

När det gäller skattesänkningar skulle 47 procent av dessa tillkomma de 10 procent av inkomsttagarna som tjänar mer än 437. 701 kronor. Alla de som tjänar 197.900 och mindre skulle tillsammans få dela på 12 procent.
Är det sådant som kallas omvänd fördelningspolitik?

Radio 7 och Leijonborg

För några månader sedan bad Radio 7 mig medverka en eftermiddag i "Sjuhärad Direkt". Ämnet de ville diskutera med mig var Göran Persson och hans efterträdare som partiordförande. Efter viss övertalning lovade jag ställa upp. Döm om min förvåning - när jag kom till Radio 7 hade redaktionen där inbjudit folkpartisten Anna Svalander för att diskutera detta med mig. Självklart hade jag inget emot att diskutera Göran Persson med henne eller någon annan. Däremot ansåg jag att det var minst sagt ofint av Radio 7 att inbjuda en folkpartist för att ge henne utrymme att i etern diskutera och komma med förslag på vem som skulle bli socialdemokratiska partiordförande. Jag visade min ilska, vilket också programledarna talade om för lyssnarna.

Nu går jag bara och väntar på telefonsamtal från Radio 7. Varför ringer de inte och erbjuder mig föreslå en ny partiordförande i Folkpartiet? Du som läser min blogg har kanske sett att Svalander vill debattera frågan med mig. I det program jag tidigare talat om lovade jag "att jag aldrig kommer att ha några synpunkter på vem som skall efterträda Leijonborg". Jag har för avsikt att hålla detta löfte. Ändå tycker jag redaktionen på Radio 7 kan ringa så jag får tillfälle tacka nej direkt till dem.

För övrigt - jag förutsåg alltså för nästan två månader sedan att Leijonborg skulle tvingas avgå.

När jag ändå skriver om Lars Leijonborg - finns det verkligen ingen journalist som nu ser möjligheterna att få fram sanningen om "spionskandalen". Jag tycker inte att det nödvändigtvis måste vara en medarbetare på någon av de stora "drakarna". Finns det ingen journalist från Västsverige , kanske från Borås eller Sjuhäradsbygden som skulle kunna tänka sig att "rota" i frågan? Varför inte försöka ta reda på hur det kom sig att Jan Björklund, han som i medierna nu tippas bli ny fp-ordförande, bara någon timma efter en socialdemokratisk presskonferens kontrade? Hur visste han om vad Ibrahim Baylan skulle göra och säga? Hur kom det sig att fp "hängde" på vår seniorturné. Den stora och avgörande frågan är naturligtvis - vad visste Lars Leijonborg om spionskandalen?

Lycka till - Ha Ha Ha Ha

För mer än trettio år sedan, på hösten 1976 tror jag, var dåvarande arbetsmarknadsministern och folkpartiordföranden Per Ahlmark på resa i Blekinge. Han besökte L M Ericssons fabrik i Olofström. Företaget hade beslutat att lägga ner denna anläggning och ställa 550 personer utan arbete. Ahlmark avslutade sitt besök med ett käckt tillrop till de som skulle bli arbetslösa. "Lycka till" sade han.

När vi, Solveig och jag, i massmedia hörde och läste om nuvarande folkpartiledaren Leijonborgs besök i Västerås och hans samtal med en arbetssökande på arbetsförmedlingen, kom vi båda osökt att tänka på Ahlmark.

När människor skall ut på en resa, när de skall börja ett nytt arbete eller en ny skola vill man gärna säga något positivt. Ända fram till 1976 var det naturliga för mig att säga "Lycka till". Men efter Ahlmarks numera beryktade lyckönskan till metallarbetarna i Olofström har i varje fall inte jag kunnat använda de naturliga orden. Jag har i stället alltid sagt. Om inte en tidigare folkpartiledare och arbetsmarknadsminister förstört orden hade jag sagt "Lycka till" nu får jag i stället säga - jag hoppas det kommer att gå bra för Dig eller något liknande.

Femton, sexton år senare var Birgit Friggebo tillsammans med dåvarande statsministern Carl Bildt på besök i en av Stockholms förorter. När Friggebo tyckte stämningen i möteslokalen blev alltför upprörd kom hennes utrop. "Nu tycker jag att alla vi i denna lokal tillsammans sjunger "We shall owercome". Den som kunde läsa läppar såg att Bildt sade "nej, nej, nej". Det blev ingen sång, men inte för att Bildt sade nej utan för att människorna blev fullständigt betörta.

Leijonborg fullföljer nu traditionen av bortgörningar när han föraktfullt flinar "Ha Ha Ha" åt en kvinna som konstaterade att det av Leijonborg föreslagna arbetet som kinakock inte var möjligt att söka för det krävdes kunskaper i kinesiska.

Varför blir det så här? Jag vet naturligtvis inte, men jag funderar på om det inte beror på bristande medkänsla. I varje fall blev Berit Ericsson som Leijonborg flinade mot upprörd. Jag förstår henne.

Ohederlighet och inkompetens

I en debattartikel i BT 2 april slår Per-Jonas Carlsson, civilekonom och Sara Degerman Carlsson, läkare, krisdemokraterna i Borås fast, att vi, Anders Österberg och Arne Kjörnsberg, antingen är ”inkompetenta” eller ”intellektuellt ohederliga” möjligen både och.

Det är naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt, för oss att nå upp till de höjder av kompetens och intellektuell hederlighet som en av artikelförfattarna läkaren, kristdemokraten Sara Degerman Carlsson befinner sig. Vilken nivå civilekonomen Per-Jonas Carlsson finns på i dessa avseenden vet vi inte, eftersom vi inte känner honom, men att han i alla avseenden anser sig överlägsen oss båda förstår vi.

Så till sakfrågan. Det har tydligen helt undgått civilekonomen Carlsson och läkaren, kristdemokraten Degerman Carlsson att bitr. finansministern (utförsäljningsministern) Mats Odell vid upprepade tillfällen offentligt deklarerat, att de intäkter staten får från försäljningen av de hel- och delstatliga företagen helt och hållet skall gå till amortering på statsskulden (den som fördubblades på tre korta år förra gången Odell satt i regeringen). Om det undgått Er kan Ni läsa just den förklaringen på regeringens hemsida.

Vi har då gjort den enkla räkneövningen, att vi kontrollerat den genomsnittliga utdelningen och värdestegringen på de statligt ägda aktierna i de aktuella företagen under de senaste fem åren. Vi har sedan jämfört detta med hur mycket räntan på statsskulden skulle sjunka efter amortering enligt Odells modell. Då visar det sig att utdelningen och värdestegringen är två och en halv till tre gånger så stor som de minskade räntekostnaderna. Om Carlsson och Degerman Carlsson inte tror oss om att klara denna räkneövning vill vi tala om att Riksdagens utredningstjänst (Rut) kommit till samma resultat.
Vad gäller sjukhusen förvånar det oss inte ett ögonblick att Sv D:s ledarsida anser att vinstdriven vård är bättre än de former vi har nu och ärligt talat – det förvånar oss inte heller att Carlsson och Degerman Carlsson tycker likadant. Trots detta förbehåller vi oss rätten att ha en annan uppfattning. Vi tror helt enkelt inte att det vore bra för medborgarna i Sjuhäradsbygden om Södra Älvsborgs sjukhus (Lasarettet i Borås) ägdes av ett multinationellt vinstmaximerande aktiebolag med hemvist i exempelvis USA.

Till sist vad gäller kompetensen.
En av oss (Österberg) tror vi har genom ledamotskapet i SSU:s förbundsstyrelse, ledamotskapet i Kommunfullmäktige och Miljönämnden i Borås fått i varje fall elementära kunskaper.
Den andre (Kjörnsberg) har, hur otroligt den än låter för civilekonomen och läkaren, kristdemokraten , efter 21 år i riksdagen, varav åtta år som ordförande i Skatte- och Finansutskotten, pol. sakkunnig i Finansdepartementet mer än tio år, flerårigt ledamotskap i Stockholms Fondbörs styrelse (föregångare till OMX) och dess etikkommitté kanske fått en del kompetens. Naturligtvis inte i klass med Carlsson och Degerman Carlsson – men ändå.

Anders Österberg
Förbundsstyrelseledamot SSU

Arne Kjörnsberg (s)

Närmar sig sanningens minut

Närmar sig sanningens minut för Lars Leijonborg nu?
Efter att rättegången mot de åtalade i dataspionsaffären alltså folkpartiintrånget i socialdemokraternas interna datanätverk inställer sig några frågor som inte behandlas i Stockholms Tingsrätt.

I morgon-tv kunde vi härom dagen höra folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag förklara , att de som drabbats hårdast av skandalen är folkpartiet. Mer i förbigående fick haan erkänna att han själv hade utnyttjat informationen som han orättmätigt fått reda på i folkpartiets valrörelse.
Är det ingen som funderat på att denna skandal kanske avgjorde valet på det sättet att det drabbade oss socialdemokrater genom att "dataspionerna" i förväg visste vad vi socialdemokrater skulle göra?

Varför frågar ingen journalist majoren Björklund från Skene hur han visste vad vi socialdemokrater hade på gång? Så himla farlig är han väl inte för någon annan än Leijonborg?

Och - de två stora frågorna?
När berättade Johan Jakobsson, folkpartiets partisekr. hemligheten för Leijonborg?
Berättade Johan Jakobsson verkligen ingenting för sina kollegor på partisekreterarfronten, ex.vis Sven-Otto Littorin(m) och Jöran Hägglund (c).

Frågorna är öppna. Vore inte detta något för en journalist från Sjuhäradsbygden att rota i? Här finns ett "Stort journalistpris" att vinna.